Grannen börja borra i väggen och sen bråka med någon (det är flera dagar nu man hört hur dem gallskriker åt varandra där inne) så Ayla vaknade.. och heeelt skräckslagen blev hon!
Aldrig sett henne så rädd, bara skriker, tårarna sprutar...

Från detta underbara mys


till helt skräckslagen, panik drabbad och ledsen...

Visst, det är full rätt att de borrar på dagen och inte natten iaf men herregud vad arg jag blir iaf!
Har verkligen aldrig sett en sådan skräck i någons ögon som det jag såg i Aylas nu, fy  tusan vad ont det gör i hjärtat att se henne så!
Efter massa tröst, lugnt pratande och vyssande så blev hon lite lugnare iaf och efter att ha legat med bröstet i munnen nu ett tag så har hon äntligen slutat vara hysterisk och ligger nu bara och snyftar och snörvlar och börjar få tillbaka glöden i blicken...